Vätgas växer som alternativ till batterier och dammar för mellanlagring av elektricitet från förnybara men ojämna energikällor som sol, vind och vatten. Men allt nytt väcker tankar och frågor. I fallet med vätgas ofta om potentialen med tekniken och om säkerheten kring den.
Knutpunkt Vätgas är ett initiativ från Armatec. Vår ambition är att lyfta fram möjligheter och utmaningar med vätgas som energibärare samt belysa säkerhetsfrågor kring tekniken.
Försäljningsingenjör Industri Gas, på Armatec. Hör gärna av dig till Ola via telefon på 040-600 95 07 eller skriv några rader på mejl.
Skicka mejl
Försäljningsingenjör Industri Säkerhetsventiler, på Armatec. Hör gärna av dig till Torbjörn via telefon på 031-89 01 40 eller skriv några rader på mejl.
Skicka mejl
Vätgas är ett växande intresseområde. Som energibärare, som mellanlager för energi eller i industriella sammanhang. Det är därför många som undrar över vätgas ur olika aspekter. Här har vi samlat några länkar med bra information.
Jag vill veta mer
SSAB, LKAB och Vattenfall utvecklar fossilfritt stål under namnet HYBRIT – en teknik med potential att minska Sveriges totala utsläpp av koldioxid med minst tio procent. I framtiden kan tekniken bidra till lägre utsläpp från järn- och stålproduktion världen över. Sommaren 2022 invigde HYBRIT en pilotanläggning för att lagra vätgas i Svartöberget i Luleå.
Till artikeln
I Finspång byggs en anläggning som ska leverera grön vätgas till Siemens testanläggning för gasturbiner. Det är Siemens i samarbete med bland andra Chalmers, Linde och Finspångs kommun som står bakom projektet. El från solceller och överskottsel från turbintester används för att generera vätgasen.
Till artikeln
Vätgas som fordonsbränsle är än så länge en nischprodukt, men det finns intressanta initiativ att titta närmre på. Ett sådant initiativ finns i Mariestad. Här används solceller för att med hjälp av solel generera vätgas i elektrolysörer. Anläggningen är ”off-grid” och fungerar helt utanför elnätet.
Till artikelnI Göteborg och Skellefteå finns villor som inte bara är energisnåla och använder solen för elproduktion, utan som dessutom lagrar överskottsenergi som vätgas. Vätgas som sedan används för elproduktion i bränsleceller när solen inte skiner.
Till artikeln
Solenergi kan genereras genom solcellssystem eller solvärmekraftverk. Till det sistnämnda kommer säkerhetsventiler väl till hands. Solvärmekraftverk absorberar solvärme och transporterar via ett värmeöverföringsmedium till ett kraftverk för att sedan omvandla till elektrisk energi.
Vätgas kan produceras genom elektrolys och ångreformering. Det finns också nio färgkoder som symboliserar de olika metoderna för produktion. Oavsett hur vätgasen produceras ställs identiska krav på systemen och därmed också på säkerhetsventilerna.
Beroende på hur vätgasen produceras är det nödvändigt att torka den före vidare bearbetning eller transport. Utan torkning skulle fukt kondenseras och frysa vid komprimering eller kylning. Därefter kan vätgasen lagras i antingen flytande form vid tryck upp till 70 bar-g eller i gasform vid tryck på 200 bar-g och högre.
Vätgas i flytande form kan transporteras effektivt med tåg eller lastbil och distribueras decentraliserat, både i små och stora mängder. I gasform däremot kan vätgasen transporteras individuellt under tryck med lastbil i små mängder. På grund av den låga effektkapacitet som krävs används vanligtvis produktgruppen Compact Performance.
Vätgas kan användas för syntetiska bränslen, på tankstationer och Power to X. Gasen är också vanligt förekommande inom kemi, plast och stålindustrin. Även här finns det säkerhetsventiler anpassade utifrån applikation.
