Modern värme och kyla på historisk mark

Hjärtat i energisystemet är mediacentralen där tre värmepumpar är placerade. De här pumparna ger totalt cirka 1,4 MW värme på vintern och 1,4 MW kyla på sommaren. Vintertid hämtas värmen från 82 hål som är borrade 230 meter ner i berget. Borrhålen är förbundna med kollektorslangar. Ett nytt markförlagt kulvertsystem distribuerar värme och kyla ut till byggnaderna på Krokslätts Fabriker.

”Vintertid tar vi upp värme ur berget och sommartid tar vi upp kyla”, säger Mikael Johansson, platschef på K21 Entreprenad. ”Under sommaren laddas berget med värme som går att ta tillvara vintertid. På motsvarande sätt kyls berget ner vintertid och den kylan kommer centralen till godo nästkommande sommar.” Tidigare har man behövt kyla bort överskottsvärme till uteluften. Den värmen hamnar nu i berget i stället. Det ökar värmepumparnas verkningsgrad vintertid.

Lägre energiåtgång trots större ytor

Just nu är mediacentralen dimensionerad för att värma och kyla 60 000 kvadratmeter. När centralen är färdigställd ska den klara av ytterligare 40 000 kvadratmeter. Nästa steg är därför att borra 40 borrhål till.

”Utökningen av området ska ske utan att öka andelen köpt energi”, berättar Jakob Pontusson, energi- och miljökonsult på Bengt Dahlgren. ”Det ställer höga krav inte minst på energisystemen. Enligt våra beräkningar kommer den totala mängden köpt energi att minska med 10 procent samtidigt som totalytan ökar med 65 procent.”
Den nya mediacentralen ansluts till befintligt värmenät på området. Kylan leds i nya kulvertar. Befintliga kylmaskiner får vara kvar, men är i de flesta fall i slutet av sin brukartid. När maskinerna är uttjänta ansluts systemet till ett nytt kulvertsystem för kyla. Det vill säga man investerar i rör i stället för i nya kylmaskiner.

Beprövad men ändå avancerad teknik

Allt fler mediacentraler i Sverige är baserade på geoenergi. Några exempel är de nyligen uppförda anläggningarna vid Karlstads universitet och Chalmers tekniska högskola. Två projekt som även de är designade av Bengt Dahlgren.

”Borrhålstekniken har utvecklats och blivit mer beprövad”, konstaterar Jakob. ”Allt fler projektörer och entreprenörer är också säkrare på tekniken i dag”. Den nya mediacentralen är förlagd i nedre delen av ett nytt parkeringshus. Det är högt i tak och hyggligt tilltagen yta, men installationen är ändå krävande. ”Det handlar om rejäla tyngder”, säger Dennis Juhlin, projektledare på Installationsbolaget. ”Grova rör, stora pumpar och så vidare. Det gäller att få prylarna på plats i rätt ordning så att man inte bygger in sig själv. Men vi har haft bra konsulthandlingar som underlag och Armatec har skött sina leveranser utmärkt.”

Tar vara på värmen

Tänk dig en riktigt varm sommardag. Kylsystemet jobbar för fullt och kanske står ett och annat fönster öppet fast de inte borde. Så har det varit hittills på Krokslätts Fabriker.

Den nya mediacentralen utnyttjar den värme som finns så långt det är möjligt. I stället för att kyla eller vädra bort värmen, så lagras den i ackumulatortankar eller skickas ner i berget och lagras inför vintern. När kylbehov uppstår kickar någon av de tre kyl/värmepumparna in och tar vara på värmen igen, lagrar den över dygnet i de fem ackumulatortankarna om totalt 50 kubikmeter för att slutligen sprida värmen till alla hus på området. En sommardag innebär det att överskottsvärme i kontoren under dagen lagras för tappvarmvattenberedning i bostäderna under kommande kväll och följande morgon.

"Hela områdets värmesystem är knutet till den här mediacentralen”, säger Jakob Pontusson, energi- och miljökonsult på Bengt Dahlgren. ”Ingen värme går förlorad i onödan eftersom det finns ett markenergilager där man lagrar den värme som man inte behöver det närmaste dygnet. Det går också att direkt flytta energi från byggnader med överskottsvärme till byggnader med värmebehov, vilket är en stor fördel med den här typen av system där både värmebärare och köldbärare är kopplade mot samma kyl/värmepumpsanläggning.”

Värmesystemet i de nya byggnaderna är dimensionerade för en framledningstemperatur på 40-45 °C och man använder sedan extra värmepumpar för att höja tappvarmvattnet till 60 °C. Det håller nere returtemperaturen och bidrar därmed till lägre flöden och flödestaxa för fjärrvärmen, som används som spets- och reservvärme för anläggningen.

3D-ritning av den nya mediacentralen på krokslätts Fabriker

Ny kyla för hela området

Varje byggnad på Krokslätts Fabriker har tidigare haft sin egen kylmaskin. Nu sjunger maskinerna på sista versen och kommer inte att ersättas. I stället har man byggt nya kylkulvertar som kan transportera kylan från berget ut till byggnaderna.

”Att använda den här tekniken för att ta upp så kallad frikyla ur berget i stället för kompressorkyla är bättre ur miljösynpunkt”, berättar Jakob. ”En förutsättning för att det ska fungera lika bra även under kommande år är att man har energibalans i berget över året. Det innebär att man bör ladda ned lika mycket värme under sommaren som man tar upp värme ur berget på vintern. Fördelningen av kontor och bostäder lämpar sig väl för att uppnå just den balansen i berget.”

Just nu finns det 82 borrhål och i nästa fas borras ytterligare cirka 40 hål. Varje hål är 115 millimeter i diameter och det är cirka tio meter mellan hålen. Kollektorslangarna i hålen är fyllda med vatten/etanol blandat 80/20.

Smidigt och genomtänkt

För att veta måste du mäta. Varje hus har därför flödesmätare från Armatec. Det ger en bra kontroll över värme- och kylförbrukningen för både hyresgäster och fastighetsägare.

”Genom att mäta förbrukningen för alla hus får man ett bra underlag för uppföljning”, konstaterar Jakob. ”Det ger en mer exakt och rättvis debitering för den som använder värmen eller kylan.”

Andra produkter som Armatec har levererat till Krokslätts Fabriker är avstängningsventiler, backventiler, expansionskärl, filter och värmeväxlare.

”Vi har fått våra leveranser i rätt ordning och i rätt tid”, berättar Sven Carlsson, montör på Installationsbolaget. ”Det är viktigt för att vi ska kunna arbeta effektivt. Det är begränsat med utrymme och vi måste kunna montera saker och ting i rätt ordning.”