I Armatec's Teknikbok samt på webben finns en lathund. Här kan man sortera fram den eller de säkerhetsventil/-er som kan vara aktuella. Därefter söker man upp respektive ventils produktblad via dess artikelnummer.

På produktbladet finns bl.a kapacitetsvärden, temperatur- och tryckgränser samt måttuppgifter mm. angivna. Sedan finns ju alltid möjligheten att kontakta oss via e-mail och telefon så hjälper vi mer än gärna till med rätt val av tryckavsäkring!

Blåstrycket är det trycket där säkerhetsventilen ger sin maximala och sin godkända kapacietet.

Om inget annat anges är blåstrycket det samma som öppningstrycket +10%.

Om inte annat anges är den godkända (certifierade) kapaciteten 90% av den maximala kapaciteten.

Först och främst måste vi veta vilket/vilka intyg som avses.

Exempel på intyg: 3.1 materialintyg, inställningsintyg från fabrik, inställningsintyg från Armatec, inställningsintyg från 3e-part (t.ex TUV och Inspecta), avfettningsintyg, ytfinhetsintyg samt olika intyg med generella godkännanden.

Det är kundens uppgift att meddela Armatec om krav på intyg finns och om detta skall ingå.

Vid leverans av godkända ventiler för t.ex Ryssland (GOST) och Kina (AQSIQ) medföljer alltid erfoderliga intyg. 3.1 materialintyg kan rekvireras i efterhand. Även fabrikens inställningsintyg kan rekvireras i efterhand förutsatt att fabrikens plombering inte brutis pga repartion och/eller ändring av inställningstrycket.

Överensstämmelseintyg (CE-intyg, Declaration of Conformity) medföljer varje leverans och kan dessutom hämtas gratis från www.armatec.se alternativt skickas per e-mail.

Övrig dokumentation som kan hämtas kostnadsfritt från www.armatec.se är bl.a bruksanvisning och miiljödeklaration.

Om möjligt skall mjuktätad kägla väljas. Anledningen är att ventilen då får extremt hög tätningsgrad och att den blir enklare, billigare och snabbare att renovera. Det är dock viktigt att välja rätt O-ring till käglan. T.ex. EPDM är bra för varmvatten med inte bra för oljor. Vid vissa fall, t.ex höga temperaturer, måste metalltätande kägla väljas.

Om artikelnumret och öppningstrycket inte är känt behöver vi veta vilken fluid som skall avsäkras samt max.- arbets- och min.temperaturen för denna fluid.

Gäller inte avsäkringen för termisk expansion måste vi veta vilken kapacitetskrav som gäller alternativt effektkravet (vid vatten/ånga)

Dessutom kan det även finnas önskemål på material och anslutningsform som vi också vill ha reda på.

Om artikelnumret och sprängtrycket inte är känt behöver vi veta vilken fluid som skall avsäkras samt max.- arbets- och min.temperaturen för denna fluid.

Följande parametrar har också stor betydelse vid val av sprängbleck:

Max. arbetstryck, tolerans på sprängtryck, önskad tryckklass på sprängbleckshållaren,fragmenteringsfri, vacuumtålig och materialkrav.

Dessutom kan det även finnas önskemål på material och anslutningsform som vi också vill ha reda på.

Blåstrycket är det trycket där säkerhetsventilen ger sin maximala och sin godkända kapacietet.

Om inget annat anges är blåstrycket det samma som öppningstrycket +10%.

Om inte annat anges är den godkända (certifierade) kapaciteten 90% av den maximala kapaciteten.

Med nedblåsning menas den trycksänkning som sker när säkerhetsventilen blåser. Nedblåsningstrycket är trycket då ventilen är stängd igen efter avblåsning. Vid ånga/luft och gaser är nedblåsningstrycket det samma som öppningstrycket reducerat med max 10%, om inget annat anges.

Vid vätskor är nedblåsningstrycket det samma som öppningstrycket reducerat med max 20%, om inget annat anges.

Det är därför mycket viktigt att det finns god marginal mellan arbetstryck och öppningstryck för att säkerställa att ventilen verkligen är ordentligt stängd efter avblåsning. Vid krav på extremt snäva nedblåsningstryck och/eller då arbetstrycket ligger väldigt nära öppningstrycket används tillsatsbelastade säkerhetsventiler. Se produktblad AT4505.

Sorten m3/h anger ett volymflöde utan hänsyn taget om volymen gäller vid atmosfärstryck eller i trycksatt läge. Vid vätskor, som bara marginellt är kompressibla, är det endast marginell skillnad mellan födesmängden i trycksatt eller ej trycksatt stadie. Däremot är det stor skillnad när det gäller gaser, luft och ånga. Jämför en dykartub på 10 liter med 200 bars tryck.

- Är det 10 liter i tuben? Ja i tuben är det 10 liter (=0,01 m3). Släpper man ut denna komprimerade luft på 1 timma blir volymflödet 0,01 Dm3/h ("D" står för "Drift")

- Är det 10 liter luft när den släppts ut ur tuben? Nej då har den ju expanderat till ca 2000 liter (=2 m3)!

Och då kan man redovisa samma volymflöde "fri luft" som 2 Nm3/h ("N" står för "Normal"). I detta exempel med 200 bars lufttryck är alltså 0,01 Dm3/h det samma som 2 Nm3/h!

Vi utgår alltid ifrån att "m3/h" är det samma som "Nm3/h" om inget annat anges, men det är viktigt att man håller isär dessa olika sorter vid redovisning av flöden av luft, gaser och ånga. Annars kan det bli en alldeles för stor säkerhetsventil alternativt, vilket kan leda till fara, alldeles för liten säkerhetsventil som installeras.

Inställningstrycket är det trycket säkerhetsventilen börjar att öppna vid, vid rumstemperatur och då statiskt mottryck inte finns. (i t.ex provbänk).

Öppningstrycket är det trycket säkerhetsventilen börjar öppna vid, vid aktuell temperatur och eventuellt aktuellt statiskt mottryck.

Vid "normala" temperaturer och vid de flesta fall, och då statiskt mottryck inte finns är inställningstrycket det samma som öppningstrycket.

Om temperaturen däremot är väldigt hög, t.ex vid överhettad ånga, behöver inställningstrycket ställas något högre än önskat öppningstryck, eftersom den höga temperaturen gör fjädern mjukare.

Om statiskt tryck finns skall inställningstrycket anpassas till detta så rätt öppningstryck erhålles. Om exempelvis öppningstrycket skall vara 5 barg och det finns 1 barg statiskt mottryck i utloppsledningen måste ventilens inställningstryck vara 5-1=4 barg.