Vanliga frågor

Retur och reklamation

Hur gör jag om jag behöver reklamera och/ eller returnera en produkt

Klicka på länken för information.
Retur, reklamation

E-handel

Jag har ansökt om ett nytt lösenord, varför dröjer det?

Armatec administrerar E-handelskonton under bemannad kontorstid, vi kommer att ta hand om ditt ärende så snart som möjligt.

Om du har fler frågor om Armatecs E-handel, eller stöter på några problem, är du välkommen att kontakta vår support på eSupport@armatec.se.

Jag har ett E-handelskonto, varför kommer jag inte in?

1. Av säkerhetsskäl får du endast ett antal försök att logga in, fyller du i fel inloggningsuppgifter för många gånger så låser sig kontot. För att återställa och få tillgång till ditt konto, vänligen kontakta vår support på eSupport@armatec.se.

2. Tänk på att endast fylla i tecken, säkerställ att du inte fått med ett mellanslag när du försöker logga in med dina inloggningsuppgifter.

 

Ackumulering

Kan man ändra dimensionen och antalet anslutningar på ackumulatortankarna?

Vi har vissa standardstorlekar på anslutningarna enligt produktbladen. Vid krav på fler anslutningar eller andra dimensioner kan detta ordnas.

Vilka isoleringar är möjliga på kyltankarna (AT 8524 och AT 8525) och värmetankarna (AT 8526)?

Kyltankarna kan fås med 100 mm polyuretanskum eller armaflex i tjocklek 9 mm, 12 mm, 24 mm och 32 mm. Värmetankarna fås med 100 mm polyuretanskum.

Vilka tankar används för ackumulering av kylmedia och värmemedia?

Vid ackumulering av kylmedia används AT 8524 och AT 8525. Dessa klarar temperaturer på 0-70ºC. Vid värmemedia används AT 8526 som klarar temperaturer upp till 110ºC.

Vilka tankar används vid varmvattenberedning?

Vid varmvattenberedning används AT 8520 som kan utrustas med elpatroner.

Vilka val på tryckklasser på tankarna finns?

Som standard har vi PN 6, men vi kan även erbjuda PN 1,5, PN3 och PN10.

Energimätning

Energimätaren skickar ingen eller fel signal till överordnat system

1. Se punkter under rubrik "energimätaren ger inget flödesvärde eller visar felkoder"

2. Kontrollera att fjärravläsningsmodul för M-bus, puls eller LON är monterat i integreringsverket. Vid M-bus, kontrollera att primäradressen är inställd till ett värde mellan 0 och 250. Vid leverans är primäradressen satt till 000. Hur inställning görs finns beskrivet i bruksanvisning för AT 7500 alternativt AT 7274.

3. Kontrollera att anslutningskablarna är monterade enligt bruksanvisning.

4. För energimätare som ej är av kompakttyp, dvs där flödesmätare och integreringsverk levereras separat: kontrollera att pulstalet på integreringsverket överensstämmer med pulstalet som levereras av flödesmätaren.

5. Om M-busslingan är lång och/eller kabeldimensionen för liten kan avläsningshastigheten på slingan (sk baud rate) behöva ändras.
Prova att ändra baudrate från tex 2400 till 300 och kontrollera om du får kontakt med givaren nu.
Var medveten om att det nu tar längre tid att läsa av slingan och att tidsfördröjningen i ett ert överordnade system kan behöva justeras.

6. Om M-busslingan är lång och/eller om mätaren och M-buskabel är monterad i apparatskåp eller liknande där tex frekvensomformare finns:
Detta kan ev störa M-buskommunikationen. Använd med fördel skärmad M-buskabel och/eller skärma av från övriga apparater.

Energimätaren ger inget flödesvärde eller visar felkoder ERR

1. Mätaren kan monteras i vertkal eller horisontell ledning. Vid montering i horisontell ledning skall mätaren installeras med integreringsverket riktat uppåt. Pilen på mätaren skall peka i mediats flödesriktning.

2. Flödesmätaren monteras som standard i den kallare ledningen, dvs returledningen i värmesystem och tilloppsledningen i kylsystem. Om mätaren skall monteras i den varmare ledningen behöver integreringsverket kompenseras för detta. Ange detta vid beställning.

3. Kompaktvärmemätaren AT 7500 skall endast användas i system med vatten som värmebärare (ej glykol).

I system där glykol används skall en mekanisk flödesmätare med separat integreringsverk och temperaturgivare användas.

4. Felkoden 00Z2 eller 00Z6 på 7500C och felkod 0001 på 7500D (där Z är en siffra mellan 1-9) beror normalt på otillräcklig avluftning i systemet. Luft i flödesmätare stör ultraljudssignalen. Felmeddelandet är vanligt vid nyinstallation av mätare då mätröret inte fyllts helt av vatten. Felkoderna kommer att försvinna när avluftning skett och/eller mätröret är fyllt med vatten.

5. Errorkod 1090 eller 4000 på 7500D: Returtemperaturen är högre än tilloppstemperaturen. Skifta temperaturgivarna så att tilloppstemperaturen blir högre.

6. Felkoden 1010 är oftast orsakad av en tillfällig temperatursänkning i den varma ledningen, lägre än 3 K, mot temperaturen i den kalla ledningen.

7. Felkoden XYZ4 (där bokstäverna är en siffra mellan 1-9) orsakas av att det nominella flödet överstigs med mer än 140%. Felkoden försvinner genom att minska flödet.

8. Kontrollera att temperaturgivarna är monterade i rätt ledning. Givare där kabeln är blåmärkt skall vara monterad i den kallare ledningen. Givare där kabeln är rödmärkt skall vara monterad i den varmare ledningen. Mätaren kan inte beräkna negativa temperaturdifferenser.

9. Kabel mellan integreringsverk och flödesmätare får ej förlängas eftersom kompaktvärmemätarens typgodkännande gäller som en enhet. Om kabeln förlängs kommer mätaren att sluta fungera och måste då ersättas med en ny komplett kompaktvärmemätare.

Kan man använda både M-bus och pulskort samtidigt?

- Ja man kan installera både M-buskort och pulskort och använda båda signaltyperna till två olika överordnade system.

Kan man förlänga kabeln mellan integreringsverk och flödesmätare?

1. Kompaktvärmemätare AT 7500C levereras som standard med 1,5 m och 7500D levereras med 1,2 m kabel. Förlängning av dessa kablar är ej möjligt eftersom mätare och integreringsverk är kalibrerade på fabrik som en enhet.

Om kablarna kapas/förlängs kommer kompaktvärmemätaren inte att fungera, en helt ny AT 7500 (flödesmätare inkl integreringsverk) måste intstalleras. Om längre kablar än 1,5 m behövs finns tre alternativ:

- AT 7500C beställs med 3 m kabel

- Använd separat flödesmätare ( t.ex AT 7029, AT 7169) med separat integreringsverk AT 7274C

- AT 7500C förses med pulskort AT 7275POL-P och kabel dras till pulsräkneverk AT 7096A. 7500D har inbyggd pulsutgång.

2. I de fall där man använder en separat flödesmätare ( t.ex AT 7029, AT 7169) med separat integreringsverk AT 7274 kan man förlänga kabeln mellan integreringsverk och flödesmätare.

Kan man förlänga temperaturgivarna till integreringsverket på AT 7500C och AT 7274C?

Ja, skarva båda kablarna lika mycket (för samma motstånd) upp till 10 meter med tvåtrådskoppling och upp till 23 meter med fyrtrådskoppling.

Var skall energimätaren monteras?

Flödesmätaren monteras som standard i den kallare ledningen, dvs returledningen i värmesystem och tilloppsledningen i kylsystem. Om mätaren skall monteras i den varmare ledningen behöver integreringsverket kompenseras för detta. Ange detta vid beställning.

Om systemet innehåller glykol eller liknande skall integreringsverket kompenseras för detta. Ange fluid, koncentration och temperaturområde vid beställning.

Varför får jag inte kontakt med givaren när jag använder servicemjukvara Mini-Com, MBConf eller MBSheet?
  1. Kontrollera att du använder rätt servicemjukvara/program till den utrustning som är inkopplad på M-bus-slingan eller systemet.

    - Mini-Com stödjer fabrikat Sensus samt signalomvandlare typ Mikro-master från Relay

    - MBConf och MBSheet stödjer fabrikat Relays signalomvandlare typ PadPuls mm

    - FService stödjer fabrikat Relays masterenheter, dataloggers typ AT 7530-MR006DL, AT 7530-DR001

    Om olika fabrikat är inkopplade på samma slinga kan flera program behövas för konfigurationen.

  2. Kontrollera att givarna är avsedda för M-bus

    - För lägenhetsmätare typ Residia (AT7080/7085) : givaren AT7275RES-M är märkt Residia-M

    - För kallvattenmätare typ 420 och 620 (AT7050/7420/7430): givaren AT7275HRI-B1.. är märkt HRI-B1...

    - För varmvatten- och hetvattenmätare (AT7029/7169): mätaren är försedd med integrerad pulsgivare som skall omvandlas till M-bus via t.ex AT7530-M2

  3. Kontrollera att rätt givarkablar är anslutna

    - M-busgivare AT7275RES-M och AT7275HRI-B1..: anslut brun och grön kabel

  4. Kontrollera vilken COM-port som datorn använder och se till att programmet använder samma port.

    - På din dator, gå in i Kontrollpanelen, välj "System" och flik "Maskinvara". Klicka på "enhetshanteraren" och "ports".

    Kontrollera vilken COM-port som används och jämför med den COM-port som servicemjukvaran använder.

  5. Om M-busslingan är lång och/eller kabeldimensionen för liten kan avläsningshastigheten på slingan (sk baud rate) behöva ändras.
    Prova att ändra baudrate från tex 2400 till 300 och kontrollera om du får kontakt med givaren nu.
    Var medveten om att det nu tar längre tid att läsa av slingan och att tidsfördröjningen i ett ert överordnade system kan behöva justeras.
Vilken adress har M-Bus mätare vid nyinstallation?

Primäradressen är "000" vid nyinstallation och kan programmeras mellan 001 till 250 med servicemjukvara MiniCom, som finns att hämta för nedladdning under Teknisk hjälp/Download. Sekundäradressen är det samma som mätarens/M-Busmodulens tillverkningsnummer.

Vilken energimätare skall jag använda i kylsystem?

I vanliga vattenburna kylsystem med minst 3 gr. K temperaturskillnad passar en komplett kompaktvärmemätare med ultraljudsflödesmätare perfekt, typ AT 7500.

I andra fluider, med t.ex. glycol, eller där det kan finnas mycket luft (i regel kallt tappvatten), väljs lämpligen en mekanisk eller induktiv flödesmätare. Ultraljudssignalen kan störas av dessa sammansättningar i fluiden.

Tänk på att integreringsverket, AT 7274, i energimätaren skall kompenseras för andra fluider än vatten då dessa har annat energiinnehåll. Ange fluid, koncentration och temperaturområde.

Är fjärravläsningsmodulen för M-bus eller puls?

- Fjärravläsningsmodulerna för M-bus och puls har anslutningar för kablar på sidan av kortet.

- M-buskortet har 2st plintar märkta 24 och 25

- Pulskortet för 7500C har 4st plintar märkta 18 och 19 (för volym som utgångspuls), respektive 16 och 17 (för energi som utgångspuls). Värdet på utgångspulserna framgår av bruksanvisningen.

- Pulsutgångar för 7500D har 4st plintar märkta 50 (GND) och 51 (Out2) volym, respektive 52 (GND) och 53 (Out1) energi. Värdet på utgångspulserna framgår av bruksanvisningen.

Fjärravläsning

Dela M-bussignal från givare

För att dela M-bussignalen så använder man en sk splitter AT 7530-SPLIT, som delar signalen.

Dela pulssignal från pulsgivare

För att dela pulssignalen från en pulsgivare så använder man en sk splitter AT 7281-2PCD, som delar och omvandlar pulssignalen.

Potentialfri kontakt från pulsgivare

De flesta av Armatecs mätare har pulsgivare där pulssignalen är av typ open collector (potentialberoende). I de fall där en potentialfri kontakt behövs så kan man omvandla open collectorpulsen till en potentialfri puls med hjälp av AT 7281-2PCD. Denna kan även användas som sk splitter för att dela pulssignalen.

Hur många mätare kan man ansluta på en M-busslinga?

- En M-busslinga klarar upp till 250 lastenheter.

- Armatecs M-busgivare för vattenmätare motsvarar en lastenhet, vilket innebär att 250 mätare kan anslutas till en M-busslinga.

Vill man ha flera mätare så kan en sk repeater installeras.

Vad är M-bus?

M-bus är en europeisk standard för fjärravläsning av bland annat kall- & varmvattenmätare, el- & energimätare. Samtliga mätare från Armatec kan kommunicera via M-bus med hjälp av en fjärravläsningsmodul typ M-bus eller en omvandlare från puls till M-bus.

 
Vad är Modbus?

Modbus är ett öppet protokoll och används för att kommunicera med bland annat sensorer och instrument främst i industriapplikationer. Inga av våra mekaniska mätare använder Mod-buskommunikation, men det finns utrustning på marknaden som omvandlar M-bus till Modbus. Önskas Modbus kan detta väljas som option till MAG-mätaren AT7185 med signalomvandlare AT7185-MAG6.

Vattenmätning

Kan man montera vattenmätaren vertikalt?

Volymetriska mätare typ ringkolv, t.ex. AT 7420 och AT 7430, enstråliga vinghjulsmätare, typ lägenhetsmätare AT 7080 och AT 7085, samt turbinhjulsmätare AT 7110 kan monteras både horisontellt och vertikalt.

De flesta flerstråliga våtlöpande vinghjulsmätare, t.ex. AT 7050, kan endast monteras horisontellt. Denna typ av mätare har ett balanserat vinghjul med sk. "bärtappar" som ligger an en lagring. Vid annat montage än horisontellt med mätartavlan uppåt kommer mätaren inte att mäta. Önskas vertikalt montage med denna typ av mätare måste speciell stigrörs- eller fallrörsutförande beställas.

Mätaren saknar CE intyg

Mätare med sk EEG-godkännande har inget CE-intyg, de har istället ett intyg från PTB eller motsvarande. Godkännandenumret är präglat på mätaren eller finns att läsa i produktbladet för respektive mätare.

Mätare med MID-godkännande har CE-intyg och då finns intyget att ladda ner från Armatecs hemsida.

Varför får jag ingen signal från fjärravläsningsmodulen (puls / M-bus)?

1. Kontrollera att givaren är av rätt typ, tex puls eller M-bus, och anpassad till ert system.
M-bus:
- Lägenhetsmätare typ Residia (AT 7080/7085) : givaren AT 7275RES-M är märkt Residia-M
- Kallvattenmätare typ 420 och 620 (AT 7050/7420/7430): givaren AT 7275HRI-B1.. är märkt HRI-B1...
- Varmvatten- och hetvattenmätare (AT 7029/7129/7169): mätaren är försedd med integrerad pulsgivare som skall omvandlas till M-bus via t.ex AT7530-M2
Puls:
- Lägenhetsmätare typ Residia (AT 7080/7085) : givaren AT 7275RES-PD.. är märkt Residia-P
- Kallvattenmätare typ 420 och 620 (AT 7050/7420/7430): givaren AT 7275HRI-A1-.. är märkt HRI-A1...
- Varmvatten- och hetvattenmätare (AT 7029/7129/7169): mätaren är försedd med integrerad pulsgivare.

2. Kontrollera att givaren är rätt monterad och sitter fast på mätaren.

3. Kontrollera att folietejpen som sitter under modulen är borttagen. Folietejpen är ett skydd under transporten och skall tas bort innan modulen monteras på mätaren.

4. Om folietejpen tagits bort under transporten kan givaren ha registrerat backflöde. Backflöden måste kompenseras genom identiskt framflöde innan fler pulser tas ut. Detta innebär att inga utgångspulser tas ut under denna period även om mätaren räknar framåt.

5. Kontrollera att kablarna är anslutna på rätt sätt:
M-bus:
Anslut grön kabel till data och brun kabel till jord.
Puls:
Kallvattenmätare AT 7420, 7430, 7050A: Anslut vit kabel till plus och brun till minus. Pulsen är en polaritetsberoende transistorreläpuls sk. open collector.

6. För pulsgivare: Om signalen går till en DUC (dataundercentral), kontrollera att den kan hantera sk. open collector-pulser (transistorrelä). Kontrollera också att DUC inte skalar om den pulssignal som kommer från mätaren.

7. Bajonettring som medföljer givaren skall endast användas i de fall då givaren monteras på en mätare i dränkbart utförande s.k koppar/glas-utförande.

8. Kontrollera att du använder rätt servicemjukvara/program till den utrustning som är inkopplad på M-bus-slingan eller systemet.
- MiniCom stödjer fabrikat Sensus samt signalomvandlare typ Mikro-master från Relay
- MBConf och MBSheet stödjer fabrikat Relays signalomvandlare typ PadPuls mm
- FService stödjer fabrikat Relays masterenheter, dataloggers typ AT 7530-MR006DL, AT 7530-DR001.
Om olika fabrikat är inkopplade på samma slinga kan flera program behövas för konfigurationen.

9. Kontrollera vilken COM-port som datorn använder och se till att programmet använder samma port. På din dator, gå in i Kontrollpanelen, välj "System" och flik "Maskinvara". Klicka på "enhetshanteraren" och "ports".

10. Om M-busslingan är lång och/eller kabeldimensionen för liten kan avläsningshastigheten på slingan (sk baud rate) behöva ändras.
Prova att ändra baudrate från tex 2400 till 300 och kontrollera om du får kontakt med givaren nu. Var medveten om att det nu tar längre tid att läsa av slingan och att tidsfördröjningen i ett ert överordnade system kan behöva justeras.

11. Vilken adress har M-Bus mätare vid nyinstallation?
- Primäradressen är "000" vid nyinstallation och kan programmeras mellan 001 till 250 med servicemjukvara MiniCom, som finns att hämta för nedladdning under Teknisk hjälp/Download. Sekundäradressen är det samma som mätarens/M-Busmodulens tillverkningsnummer.
- Om M-busgivare används, tex AT 7275RES-M, AT 7275HRI-B1-12-D1, AT 7275MEI... kan givaren avläsas och kontrolleras via mjukvara MiniCom, se separat information.
- Kontrollera att anslutningskablarna är monterade enligt bruksanvisning.
- Om M-busslingan är lång och/eller kabeldimensionen för liten kan avläsningshastigheten på slingan (sk baud rate) behöva ändras. Prova att ändra baudrate från tex 2400 till 300 och kontrollera om du får kontakt med givaren nu. Var medveten om att det nu tar längre tid att läsa av slingan och att tidsfördröjningen i ett ert överordnade system kan behöva justeras.
- Om M-busslingan är lång och/eller om mätaren och M-buskabel är monterad i apparatskåp eller liknande där tex frekvensomformare finns: Detta kan ev störa M-buskommunikationen. Använd med fördel skärmad M-buskabel och/eller skärma av från övriga apparater.
- Om kombinerad puls- och M-busgivare används är det möjligt att kontrollera pulstalet via mjukvaran MiniCom. En orsak till att det inte kommer någon pulssignal från givaren kan vara att pulstalet är programmerat till ett för stort värde, tex 1000. Det innebär att signal kommer var 1000e liter. Med hjälp av MiniCom kan man justera pulstalet och därmed få tex en puls per 10 liter istället.
- Om kombinerad puls- och M-busgivare används är det möjligt att kontrollera om givaren har registrerat sk backflöde via mjukvaran MiniCom. En orsak till att det inte kommer någon pulssignal från givaren kan vara att givaren har registrerat backflöde, antingen innan den monterades på mätaren eller efteråt. Via mjukvaran kan man använda kommandot "rensa backflöde" och på så sätt får man pulssignal från givaren igen. Om backflödet ej rensas kommer givaren att skicka pulser först när motsvarande mängd framflöde passerat genom mätaren.

Vilka kablar skall jag ansluta till fjärravläsningssmodulen (puls / M-bus)?

Puls: Vit kabel skall anslutas till + (plus) och brun kabel till – (minus).

M-Bus: Grön kabel skall anslutas till data och brun kabel till jord.

Vilken adress har M-Bus mätare vid nyinstallation?

Primäradressen är "000" vid nyinstallation och kan programmeras mellan 001 till 250 med servicemjukvara MiniCom, som finns att hämta för nedladdning under Teknisk hjälp/Download.
Sekundäradressen är det samma som mätarens/M-Busmodulens tillverkningsnummer.

Översättningstabell MID / EEG

Lathund MID/EEG mätare (PDF-dokument, 42 kB)

Smutsfilter

Vilket tryckfall får man om maskvidden i silkorgen ändras?

Värdet beror på den fria arean (hålytan) på den perforerade plåten. Det nya tryckfallet kan räknas ut med hjälp av en korrektionsfaktor för den nya maskvidden i jämförelse med den gamla. Korrektionsfaktorn multipliceras med tryckfallet vid specifikt flöde i tabell eller tryckfallsdiagram för filtrets standardmaskvidd.

Här hittar du en lathund för korrektionsfaktorn (PDF-dokument, 5 kB).

Tryckavsäkring

Det verkar finnas hur många sorter av säkerhetsventiler som helst. Vilken ska jag välja?

I vår stora Teknikbok som du kan beställa här, samt på webben finns en lathund. Här kan man sortera fram den eller de säkerhetsventil/-er som kan vara aktuella. Därefter söker man upp respektive ventils produktblad via dess artikelnummer.

På produktbladet finns bl.a kapacitetsvärden, temperatur- och tryckgränser samt måttuppgifter med mera angivna. Sedan finns ju alltid möjligheten att kontakta oss via e-mail och telefon så hjälper vi mer än gärna till med rätt val av tryckavsäkring!

Godkänd/certifierad kapacitet och maximal kapacitet, vad är skillnaden?

Blåstrycket är det trycket där säkerhetsventilen ger sin maximala och sin godkända kapacietet.

Om inget annat anges är blåstrycket det samma som öppningstrycket +10%.

Om inte annat anges är den godkända (certifierade) kapaciteten 90% av den maximala kapaciteten.

Måste säkerhetsventiler levereras med intyg?

Först och främst måste vi veta vilket/vilka intyg som avses.

Exempel på intyg: 3.1 materialintyg, inställningsintyg från fabrik, inställningsintyg från Armatec, inställningsintyg från 3e-part (t.ex TUV och Inspecta), avfettningsintyg, ytfinhetsintyg samt olika intyg med generella godkännanden.

Det är kundens uppgift att meddela Armatec om krav på intyg finns och om detta skall ingå.

Vid leverans av godkända ventiler för t.ex Ryssland (GOST) och Kina (AQSIQ) medföljer alltid erfoderliga intyg. 3.1 materialintyg kan rekvireras i efterhand. Även fabrikens inställningsintyg kan rekvireras i efterhand förutsatt att fabrikens plombering inte brutis pga repartion och/eller ändring av inställningstrycket.

Överensstämmelseintyg (CE-intyg, Declaration of Conformity) medföljer varje leverans och kan dessutom hämtas gratis från www.armatec.se alternativt skickas per e-mail.

Övrig dokumentation som kan hämtas kostnadsfritt från www.armatec.se är bl.a bruksanvisning och miiljödeklaration.

Skall man välja mjuktätad eller metalliskt tätad kägla i säkerhetsventilen?

Om möjligt skall mjuktätad kägla väljas. Anledningen är att ventilen då får extremt hög tätningsgrad och att den blir enklare, billigare och snabbare att renovera. Det är dock viktigt att välja rätt O-ring till käglan. T.ex. EPDM är bra för varmvatten med inte bra för oljor. Vid vissa fall, t.ex höga temperaturer, måste metalltätande kägla väljas.

Vad behöver Armatec veta för att kunna föreslå en säkerhetsventil?

Om artikelnumret och öppningstrycket inte är känt behöver vi veta vilken fluid som skall avsäkras samt max.- arbets- och min.temperaturen för denna fluid.

Gäller inte avsäkringen för termisk expansion måste vi veta vilken kapacitetskrav som gäller alternativt effektkravet (vid vatten/ånga)

Dessutom kan det även finnas önskemål på material och anslutningsform som vi också vill ha reda på.

Vad menas med "blåstryck" för en säkerhetsventil?

Blåstrycket är det trycket där säkerhetsventilen ger sin maximala och sin godkända kapacietet.

Om inget annat anges är blåstrycket det samma som öppningstrycket +10%.

Om inte annat anges är den godkända (certifierade) kapaciteten 90% av den maximala kapaciteten.

Vad menas med nedblåsning och nedblåsningstryck?

Med nedblåsning menas den trycksänkning som sker när säkerhetsventilen blåser. Nedblåsningstrycket är trycket då ventilen är stängd igen efter avblåsning. Vid ånga/luft och gaser är nedblåsningstrycket det samma som öppningstrycket reducerat med max 10%, om inget annat anges.

Vid vätskor är nedblåsningstrycket det samma som öppningstrycket reducerat med max 20%, om inget annat anges.

Det är därför mycket viktigt att det finns god marginal mellan arbetstryck och öppningstryck för att säkerställa att ventilen verkligen är ordentligt stängd efter avblåsning. Vid krav på extremt snäva nedblåsningstryck och/eller då arbetstrycket ligger väldigt nära öppningstrycket används tillsatsbelastade säkerhetsventiler. Se produktblad AT4505.

Vad måste Armatec veta för att kunna föreslå en ljuddämpare för en säkerhetsventil?

Vi behöver veta följande:

1. Vilken den maximala ångmängden är som kan blåsa in i ljuddämparen.

- Se säkerhetsventilens dimensionering.

-Vid överhettad ånga vg ange även den maximala temperaturen.

2. Eventuell design.temperatur och design.tryck.

3. Vilket tryckfall som kan tillåtas över ljuddämparen.

Våra säkerhetsventiler fabr. LESER är godkända för maximalt 15% (av öppningstrycket)
dynamiskt mottryck, i utloppsledningen INKLUSIVE ljuddämparen.

Exempel: Om säkerhetsventilen har öppningstrycket 10 barg och det dynamiska mottrycket i
utloppsledningen är 1 barg, får ljuddämparens tryckfall vara maximalt (10 barg x 0,15) - 1 barg = 0,5 bar.

Om säkerhetsventilen däremot har mottryckskompenserande veckbälg tillåts totalt 30% dynamiskt
mottryck. För ovanstående fall skulle då ljuddämparen få ha maximalt 2 bars tryckfall, för att (10 barg x 0,3) – 1 barg = 2 bar.

4. Vilket maximalt ljud får uppkomma invid ljuddämparen och/eller x meter ifrån den.

Anges i dB(A)

5. Andra specifika krav såsom material, anslutningsform samt ytbehandling.

Vad är skillnaden mellan sorterna m3/h, Nm3/h och Dm3/h?

Sorten m3/h anger ett volymflöde utan hänsyn taget om volymen gäller vid atmosfärstryck eller i trycksatt läge. Vid vätskor, som bara marginellt är kompressibla, är det endast marginell skillnad mellan födesmängden i trycksatt eller ej trycksatt stadie. Däremot är det stor skillnad när det gäller gaser, luft och ånga. Jämför en dykartub på 10 liter med 200 bars tryck.

- Är det 10 liter i tuben? Ja i tuben är det 10 liter (=0,01 m3). Släpper man ut denna komprimerade luft på 1 timma blir volymflödet 0,01 Dm3/h ("D" står för "Drift")

- Är det 10 liter luft när den släppts ut ur tuben? Nej då har den ju expanderat till ca 2000 liter (=2 m3)!

Och då kan man redovisa samma volymflöde "fri luft" som 2 Nm3/h ("N" står för "Normal"). I detta exempel med 200 bars lufttryck är alltså 0,01 Dm3/h det samma som 2 Nm3/h!

Vi utgår alltid ifrån att "m3/h" är det samma som "Nm3/h" om inget annat anges, men det är viktigt att man håller isär dessa olika sorter vid redovisning av flöden av luft, gaser och ånga. Annars kan det bli en alldeles för stor säkerhetsventil alternativt, vilket kan leda till fara, alldeles för liten säkerhetsventil som installeras.

Öppningstryck och inställningstryck, vad är skillnaden?

Inställningstrycket är det trycket säkerhetsventilen börjar att öppna vid, vid rumstemperatur och då statiskt mottryck inte finns. (i t.ex provbänk).

Öppningstrycket är det trycket säkerhetsventilen börjar öppna vid, vid aktuell temperatur och eventuellt aktuellt statiskt mottryck.

Vid "normala" temperaturer och vid de flesta fall, och då statiskt mottryck inte finns är inställningstrycket det samma som öppningstrycket.

Om temperaturen däremot är väldigt hög, t.ex vid överhettad ånga, behöver inställningstrycket ställas något högre än önskat öppningstryck, eftersom den höga temperaturen gör fjädern mjukare.

Om statiskt tryck finns skall inställningstrycket anpassas till detta så rätt öppningstryck erhålles. Om exempelvis öppningstrycket skall vara 5 barg och det finns 1 barg statiskt mottryck i utloppsledningen måste ventilens inställningstryck vara 5-1=4 barg.

Värmeväxling

Vad behöver man veta för att dimensionera en växlare?
    • Temperaturer i tillopp och retur på både primärsidan och sekundärsidan
    • Effekt som ska överföras eller flöde på primär/sekundärsidan.
    • Krav på maximalt tryckfall genom växlaren.
Vem gör dimensioneringen av växlare?

Armatec har tillgång till dimensioneringsprogram och gör dimensioneringar från de data som finns.

Vilka anslutningar och tillbehör är möjliga att få till växlarna?

Gäng-, svets-, löd- och flänsanslutningar är möjliga. De flesta växlarna monteras på stativ, men de allra största bultas i golvet.

Vilka effekter och temperaturskillnader kan uppnås?

Effekten och temperaturskillnader påverkar båda storleken på växlarna. När en ensam växlare inte klarar av all effekt kan vi parallellkoppla två eller flera växlare. För att uppnå en låg temperaturskillnad kan växlarna seriekopplas.

Återströmning

Behöver återströmningsskyddet kontrolleras med visst intervall?

Otillräckligt eller eller felaktigt underhåll av en dricksvatteninstallation, inklusive återströmningsskydd. kan resultera i en försämrad dricksvattenkvalitet. Regelbundet underhåll av skyddsmodulerna skall genomföras. Att funktionen är god skall regelbundet kontrolleras. För BA-skydd (AT 1168 och AT1167) skall kontrollen göras varje år.

För att erhålla förlängd produktgaranti skall kontrollen göras av godkänd kontrollant och dokumenteras.

Armatecs servicetekniker är speciellt utbildade och certifierade för reparation och servicekontroll av återströmningsskydd. Vi erbjuder oss att utföra service kontrollen och tillse att underlag för erforderlig rapportering sker. Kontrollen görs antingen på plats i din anläggning alternativt erbjuder vi möjligheten att skicka in återströmningsskydden till vår serviceverkstad för motsvarande kontroll. Kontakta Armatec AB, tel. 031-890 100 så berättar vi mer.

Det dränerar från återströmningsskyddet?

Ett droppande återströmningsskydd är ytterst sällan en reklamation!

Dräneringen kan vara temporär eller kontinuerlig:

Temporära dräneringar beror på snabba trycksänkningar på uppströms ledningssystem. Ledningsnätet är aldrig helt stabilt, t.ex. faller trycket något då en kran öppnas. Det behövs endast 0,14 bar i tryckskillnad över skyddet för att det skall dränera - och då skyddar det som det skall.

Magnetventil eller en snabbstängade ventil före eller efter återströmningsskyddet eller en klen rördragning i samband med lång sträckning kan skapa obalans i systemet med tryckslag som följd. En extra backventil installerad före eller efter återströmningsskyddet kan eventuellt eliminera problemet.

Kontinuerlig dränering är en signal på att service skall utföras på skyddet, t.ex. smuts och spån kan ha fastnat i ventilpackningar.

Hur stor skall dräneringsledningen från återströmningsskyddet vara?

Ledningens diameter skall vara av samma dimension som dräneringsutloppet på återströmningsskyddet.

Hur väljer jag återströmningsskydd?

Val av skyddsmodul - checklista:

  • Kartlägg tappställen med risk för återströmning.
  • Fastställ vätskekategorierna från 1 till 5 enligt SS-EN 1717:

1. Vatten, avsett för konsumtion och som kommer från ett ledningssystem för dricksvatten.
2. Vätska som inte medför hälsorisk. Vätskan kännetecknas av att vara lämpad för konsumtion, men kan ha undergått förändring i smak, lukt, färg eller temperatur (kyld eller värmd).
3.
Vätska som medför viss hälsorisk genom närvaro av ett eller flera skadliga ämnen. Exempel på denna vätska är vatten utan tillsatser i ett värme-, kyl-, eller sprinklersystem.
4.
Vätska som medför hälsorisk genom närvaro av ett eller flera giftiga eller mycket giftiga ämnen eller ett eller flera radioaktiva, mutagena eller cancerogena ämnen. 
5.
Vätska som medför hälsorisk genom närvaro av mikroorganismer eller virus.

  • Planera installationsplatsen för skyddsmodulerna. Placering skall vara så nära riskkällan som möjligt. Kontrollera att möjlighet till dränering finns i de fall där detta krävs.
  • Välj skyddsmodul anpassat till vald vätskekategori. Kontrollera även listan (tabell 3 i SS-EN 1717) med nedskrivna krav för bostäder och jämförbara utrymmen om ett enklare skydd är godkänt.
Vad är återströmning?

Återströmning är det riskfyllda tillstånd, som kan uppstå när dricksvattnets flöde i ledningen vänder mot avsedd strömningsriktning. Återströmningen kan uppstå genom hävertåterströmning eller övertrycksåterströmning.

Var står det beskrivet om återströmningsskydd?

Den svenska standarden SS-EN 1717 omfattar olika lösningar för skydd mot återströmning samt anvisningar för val av skyddsdon. Standarden innehåller en metodbeskrivning för val av återströmningsskydd i viss given situation beroende på vilken vätskekategori (risknivå) dricksvattnet kan komma i kontakt med. Standarden beskriver även olika typer av skyddsdon och skyddsmoduler som är godkända för skydd mot de i standarden 5 förekommande vätskekategorierna.

Detta skydd är även ett krav i tillämpningsföreskriften BBR (Boverkets Byggregler), som är gällande lag vid ny- och ombyggnad av fastigheter.

Armatecs handbok "Återströmning" innehåller mycket matnyttig information om lagar, standarden och tekniken inom området. Den går att beställa här.